Tvättmaskinen åt strumporna

Bullret fyller vår trogna gamla bil och blandas med ljudet av sång. Just nu sjunger de ”jag vill ha en egen måne”, inspererade av den gigantiska fullmånen som hänger tungt på den rosafärgade himlen.

Jag älskar Fudge så mycket att vi ska gifta oss en dag. Om jag inte äter upp honom först...

Jag älskar Fudge så mycket att vi ska gifta oss en dag. Om jag inte äter upp honom först…

Jag har tillsammans med Emilia varit på den årliga marknaden i Nora. Det var smockfullt men på ett sådant där mysigt sätt där atmosfären är på topp. Jag fyndade strumpor i år igen. Förra året köpte jag 15 par på marknaden men då tvättmaskinen och Malte verkar ha ätit upp strumporna klippte jag till med 28 par strumpor denna gång. Det lär väl hålla i en vecka iaf?? Fudge köpte jag också och jag tror att jag fått en sockertopp av allt ätande. Fyndade dessutom ett par byxor som liknar Alladins i Disney. Fast i en annan färg och med mönster på. Och så köpte jag en svart liten handväska. För att svarta handväskor är bra att ha.

 

Brännbollsskandal

Heder

Jag kände hur min heder flög längre och längre bort tills den inte längre var synlig långt där borta i horisonten. Kanske hade den åkt på semester till Hawaii eller något

Jag höll vårt kärringslagträ i miniformat, egentligen avsedd för barn, i ett obekvämt grepp i höger hand och en trasig tennisboll i andra. Jag tänkte tillbaka på den mycket efterlängtade första idrottslektionen på Nacka gymnasium. Första lektionen var i brännboll. Jag var överlycklig. Det är grymt kul med bränboll och att vara utomhus i solens varma strålar var ju en bonus. Äntligen fick jag chansen att briljera lite extra. Idrott är mitt favorit ämne och jag har trots allt alltid fått högsta betyg.

När det är min tur går jag självsäkert fram till slagträt och när läraren, redo att anteckna resultatet med bläckpennan i högsta hugg frågar vad jag heter, säger jag stolt mitt namn.

Jag kastar upp bollen, svingar slagträt med världens kraft och träffar. Luften.  Jag försöker en gång till. Det blir en favorit i repris. Miss. Och återigen, miss. Där rök ett antal poäng för laget… Och betyget. Men de kom fler omgångar och nya försök. För varje nytt försök, för varje nytt slag, kände jag hur min heder flög längre och längre bort tills den inte längre var synlig långt där borta i horisonten. Kanske hade den åkt på semester till Hawaii eller något, saknas gjorde den i alla fall helt klart.  Men man får väl ta en för laget också, de var ju schysst att missa så att jag minskade pressen på resten av klassen (höhö…)

Därför stod jag under söndagsförmiddagen på fotbollsplanen i Nora och tränade på att slå brännboll.  Jag slog så många gånger att det tillslut bara fanns rester av tennisbollen kvar. Jag förstod inte riktigt hur jag skulle få tillbaka min heder, speciellt med tanke på att vi förmodligen inte kommer spela igen. Men kul var det och nog blev det en förbättring i alla fall. Och om vi någonstin spelar igen, då är jag redo.

Skräp är vackert

Carins bloggSkräp är vackert, tänkte jag där jag stod på den stora sönderrivna omgivningen omringad av galler och taggtråd. I alla fall på foto. Att bryta sig in på den öde platsen var lätt. Man är ju lite av en expert. Att gallret inte gick hela vägen runt den förfallna platsen utan att det var en stor öppning där man helt enkelt kunde knalla in, kan ha förenklat det lite.Skräp är vackert

 

Skolan är som jultomten

Tvåan är värst. Säger mina kompisar som trots detta påstående klarade av tvåan på sina gymnasium galant. Jag vet inte än om det stämmer. Men jag har nu klarat av min tredje dag som en andraårs elev på Nacka gymnasium.  Slutsatsen är detta: En mjukstart på Nacka kan liknas vid vår kära Jultomte. Tanken på jultomten liksom en mjukstart är härlig och sprider små glädjerus i kroppen, och likaså, icke existerande.

Under våra första två dagar i skolan skänkte lärarna oss presenter- möjlighet till ökad kunskap- i form av fem stycken läxor. Är det fel att redan vara skoltrött?

Ballerinan ville ha min adress

Heeejsan!!!

Det var alldeles för länge sedan jag bloggade, och det syns på antal-läsare-statitiken, rakt ner som en pannkaka går den. Jag hoppas ni inte gett upp hoppet på mig än?  För jag har inte gett upp hoppet på er, bästa läsare! (ni läser ju trots allt det här nu). Idag tänkte jag passa på att dela med mig av vad som hände i tisdags!

I tisdags träffade jag Matilda, vi passade på att träffas nu när hon är i Stockholm, annars bor hon så långt bort! Med sig hade hon sin supersöta 10-åriga kusin, som ser ut som en minikopia av Matilda. Ambassadören kom hem till oss sen på kvällen (omg what?!!!) även kallas min farbror (okej kanske inte så konstigt då). Med sig hade han Dong Dong som föddes i Kina, precis som jag, men reser runt i hela världen och bor just nu i Frankrike, då hon är balletdansös. Och makalös. Bilderna hon visade från hennes ballettuppvisningar var häpnansväckande och otroligt vackra. I Frankrike ska hon dansa som huvudrollen. När vi senare äter middag på restaurangen, Göteborg, som lustigt nog ligger i Stockholm, frågar hon mig vad jag har för skostorlek. 40 svarar jag, som har rätt stora fötter. Aha, säger hon och fortsätter med att hon tänkte ge mig hennes gamla tåspetsskor, (Jag har inte har några) fast hennes fötter är mindre. Hon insåg nog att jag inte kan gå i hennes fotspår trots allt. Istället vill hon ha min adress. ”Jag fixar ett par nya tåspetsskor till dig istället och skickar dem på posten” säger hon bestämt, som om de vore de självklaraste i världen att ge ett par dyra balettskor gratis till någon hon känt i några timmar. Fast å andra sidan blev vi bra kompisar på direkten. Vi har samma intressen och framförallt samma humor. Nästa gång hon åker till Sverige har hon lovat att kontakta hennes kompis här som också jobbar som ballettdansös och fixa så att vi kan vara med under genrepet!

Fel uppgång men bra ändå

Torget i TC som jag varit på många gånger förut, bland annat när jag var med i en flashmob, var inte där de borde vara. Fast jag visste ju att det ska vara är där, precis utanför uppgången. Men inte den här gången. Inte så konstigt egentligen. Med tanke på att det var fel uppgång.

Pinsamt. (Jag börjar tvivla på mitt lokalsinne?) Men tidig var jag och solen värmde min hud, så det gjorde inget med en liten extra promenad. Senare sprang någon mot mig. Jag gav henne en bamsekram. Guud vad jag saknat Danna, min homie från Frankrike!! Vi bodde tillsammans i 3 veckor men har inte setts på två! Vi åt lunch på Vapiano och beställde pasta med halvdåligt utal. Maträtterna hette mycket speciella grejer…skyller vi på (det slutade med att vi pekade på menyn vad vi ville ha haha) Men jag hat bestämt mig för att Vapiano är mitt nya favvoställe! Sååå god mat!! Resten av tiden gick vi runt i stan och pratade om allt mellan himmel och jord, precis som det ska vara och hade det allmänt mys!! Imorgon ska jag träffa Matilda som jag också lärde känna på språkresan. Passar på nu när hon är på besök i Stockholm. Ska bli sjuktkul, taggad!!

Kärlek i trafiken

Kärlek i trafiken

Min blivande agent-kompanjon - riktig tuffing

Min blivande agent-kompanjon ?

Heej fina läsare!!

Jag njöt extra av sista dagen i Nora igår, tillsammans med Emilia. Det blev grillmys och hon hade bakat en supergod halloncheesecake! Förutom matvrak betedde vi oss som värsta Bond agenterna och trände på att skjuta med luftgevär. Det gick riktigt bra faktiskt, ska satsa på yrket som hemlig agent i framtiden. (schh don’t tell tho).

Idag övningskörde jag halva vägen hem till Stockholm och det var härlig stämning i trafiken. Till och med trafikljusen spred kärlek. När vi stannade framför ett lyste det ett rött hjärta mot oss. Och huset vårt får också kärlek. De blir omhändetaget ordentligt och ska få ny fasad. I skrivande stund sitter jag därför i en inplastad byggnad som under all plast ser rentsagt förskräcklig ut. Tur att det är insidan som räknas, den är som den ska. Tja, nästan i alla fall. Malte som var där första gången invigde det hela med att kissa på vår persiska matta. Jag vet inte vad som var värst, den nerkissade mattan eller mammas hysteri…

Så firades namnsdagen!

svamp

Den här svampen plockade vi inte… men den gör sig bra på kort. Värsta ideal-svampen ju. Fungerar inte yrket som svamp så finns alltid backup-planen inom modellyrket

IMG_20150802_233205 IMG_20150802_233516 IMG_20150802_184830

Jag drogs framåt av en förvånansvärt energisk och stark kraft genom skogen. Jag höll tillbaka den drivande kraften tillräckligt för att inte krocka in i ett av de många träden. Grenarna gick dock inte att undvika och de drog i mina kläder när jag försökte ta mig fram i skogen mot mitt egna mål. Kraften- Malte, vår hund, ville dock sticka åt ett annat håll. Helst åt alla håll och kanter samtidigt, om han fick bestämma. När jag på morgonen blev grattad på namnsdagen med god frukost och croissanter till frukost trodde jag inte att jag skulle hamna i skogen. Allra minst övningsköra dit. Men så blev fallet så där stod jag i skogen och letade svamp. Det gick förvånansvärt bra. Senare åt vi på riktigt goda, varma mackor toppat med smörstekt svamp. Som lite grädde på moset (bland de konstigast uttryck jag hört…låter ju inte ens gott? Men här har ni det i alla fall) så såg vi fem stycken vackra regnbågar idag (Sverige levererar!!). En riktigt bra och mysig dag, helt enkelt! Hoppas ni haft en bra dag, och grattis alla Karin/Carin på namnsdagen ;) kram

Somewhere over the rainbow…

Jag är tillbaka i Sverige och jag kan knappt bärga mig innan jag kan visa er fler bilder. Just nu ”censureras” bilderna dock bort… d.v.s. det går inte att ladda upp dem. Kan bilder censureras av den simpla anledningen att de är för fabulösa? Där har vi i så fall en möjlig förklaring.

Flygresan hem bjöd på en otrolig utsikt. Långt där nere på marken såg man berg toppade med vit snö, hus små som brödsmulor och bilar små som… tja… dem såg jag faktiskt inte ens. Men utsikten var inte det coolaste av allt. För första gången såg jag en regnbåge, uppifrån. Ohhh, cool man är (och övertrött).

Hemma bra men borta bäst,(typ) men härligt att vara hemma ändå! Jag har verkligen saknat Malte, vår Golden retriever som nu är 4 månader gammal. Han har växt otroligt mycket bara på en vecka! Att det svenska vädret idag var strålande, bokstavligen, bidrog lite extra till min kärlek för Sverige. Hoppas ni har det bra, hemma som borta, Kram